Men för guds skull!

För guds skull låt mig få sova någon gång en hel natt! Jag blir tokig! Lägger mig på kvällen och ligger vaken ett tag innan jag till slut somnar väldigt trött för att sen vakna någon timme senare. Fortfarande lika trött. Men med tankar malandes i huvudet om dagen, morgondagen, måsten, offerter som måste skrivas, idéer att förverkliga och saker att klara av. Vill bara somna om, och vakna upp som en normal människa. Men varför vaknar jag på natten och har en massa tankar och idéer? Varför dyker inte de bästa tankarna upp på dagen istället? Jag har ett anteckningsblock bredvid sängen och det händer att jag tänder lampan och skriver ned stolpar tills morgonen därpå, bara för att försöka kunna släppa tankarna på natten. Ibland när jag vaknar så undrar jag när jag läser anteckningarna, hur tänkte jag här?? Och kommer inte alltid ihåg hur jag resonerade på natten.... Försöker fokusera på att tänka på helt andra saker för att kunna somna om, men vissa tankar bara fastnar i mitt huvud och upprepar samma sak om och om igen utan att jag kan somna om.
Kastar mig av och an i sängen, vänder och vrider mig. Vill ju bara kunna sova för fasiken! Somnar om in i en djupsömn. Vaknar av grannens jävla tupp som har en ljudnivå och ett magstöd som inte är av denna värld! Klockan är mellan 04.00 och 05.00. Hur i hela friden kan en tupp vara så förbaskat pigg så tidigt på morgonen? Räcker väl med att den börjar gala runt 06.30/07.00-tiden som de andra tupparna runtomkring?? Men nähädå. Suck.

Ibland ger jag upp och går ner till undervåningen. Dricker lite vatten. Tittar ut mot en gryende morgon och ser ett rådjur eller en katt på tomten. Det är mörkt och tyst och stilla. Strechar min värkande kropp. Lägger mig i soffan. Sover väldigt obekvämt i den men där hör jag iallafall inte tuppen. Har sagt till grannen med tuppen att jag inte kan sova pga den. Hon skulle göra sig av med den tillsammans med några hönor sa hon då... Det är många veckor sedan. Och tuppjäveln är kvar!

Slumrar i bästa fall om igen, men nattens få futtiga timmar tär på mig. Vaknar på morgonen tom i bollen. Vill inte vakna med dåligt humör! Men har yrsel och huvudvärk och känner mig sliten och det finns risk för att spåra ur. Men jag bestämmer mig för att dissa bort de negativa känslor och tankar och istället koncentrera mig på att bli redo att ta mig an dagens agenda.

Tröttheten sitter i, det stora kaffeglaset står bredvid mig. Svårt att koncentrera mig. Dricker lite vatten. Går ett varv. Andas lite extra. Öppnar dörren och går ut på tomten och drar in några djupa andetag utav höstluften. Går in och bestämmer mig för att börja jobba. Tar några klunkar kaffe. Snart är kaffet slut i glaset, fixar en ny kaffe. Nu är jag redo! Fokus på det som är viktigt och skriver små kom-ihåg-lappar och organiserar. Så lyckas jag få en motiverande och kreativ dag och tränga bort tankarna på att inte känna mig fräsch och utvilad. Tar en kort lunchpromenad och jag blir pigg. Dagens höjdpunkt och resten av dagen är räddad och det finns ingen som helst tillstymmelse till dåligt humör och jag är en glad prick när övriga familjen kommer hem!

Men jag skulle gärna vilja "göra-mig-av" med tuppen!