Sommarlycka!

Jag älskar verkligen att gå i skogen! Idag tänkte jag snabbt bara lägga ut ett par cacher hemma i "vår" skog då jag numera äger ett par egna GPSer för Geocaching. Men jag kom av mig alldeles då jag hittade de här underbara gula varelserna i skogen och var bara tvungen att börja plocka dem, för jag kunde ju knappast bara gå förbi dem.... Jag kände en sådan lycka! Och jag bestämde mig för att leta efter flera och bara njuta av att gå omkring i skogen helt ensam! Dock lämnade jag de minsta som var väldigt många så de får växa till sig lite!

Jag älskar verkligen dessa stunder helt för mig själv i skogen. Det är både rofyllt och stärkande för själen att bara få vara själv för en stund. Jag skippade lunchen helt och bara gick omkring och njöt. Och cacherna lägger jag ut en annan dag :-). Ikväll blir det smörstekta kantareller på en brödbit till familjen som förrätt! Finns väl inget bättre sätt att fira in semestern som börjar nu!

Ha en fantastiskt underbar semester alla ni som börjar nu! Det tänker jag ha!

Jag måste bara få säga detta!

Jag är så trött på alla skriverier och debatter om LCHF. Det skrivs om hur farligt det är, att det ökar risken för hjärtinfarkt, att organ kommer att sluta fungera osv osv. Och en del hävdar att man absolut skall sluta helt med kolhydrater för att må bra.

Jag säger så här, alla våra kroppar är olika och individuella, vissa saker passar inte alla, alla diet-modeller funkar inte för alla människor. En del kan vräka i sig en påse chips i veckan utan att varken gå upp i vikt eller må direkt dåligt, för en del är det rena "döden" för kropp och mage och ökar genast i vikt. Allt är så individuellt. Okej, om man bara lever på chips så kommer också kroppen förstås säga ifrån till slut. Men jag menar att det handlar om att hitta sin balans för sin egen kropp!

Min filosofi är att det sunda förnuftet säger att man skall lära känna sin egen kropps signaler och lyssna på dem och sitt eget omdöme gällande olika metoder och intag.
Lite kolhydreter varje dag är ett måste för mig för att min hjärna skall fungera, äter jag för lite så funkar inte jag. Jag föredrar bra fetter dvs animaliska fetter. Men man måste inte tex äta bacon varje dag när man följer LCHF som innehåller både fett och proteiner.

Jag ser till att få i mig mycket proteiner, bra fetter, oxidanter, magnesium och lite kolhydrater varje dag. Detta funkar för mig. Min mage mår mycket bättre och jag har nästan helt slutat med låglaktosprodukter. Min ledvärk är mycket bättre och jag har blivit piggare. Jag håller koll med ketos-stickor, äter extra magnesium och mår bra!

Det jag däremot måste kämpa med att försöka minska på är min kopiösa mängd kaffe dagligen samt mitt intag av mina tobakspastiller Oliver Twist Tropical. Dessa innehåller endast 5 mg nikotin per pastill men hela 59 mg socker, vilket är mycket kolhydrater. Att minska eller avstå från pastillerna är mycket lättare än att avstå kaffet. Kaffets påverkan på kroppen har också många gånger diskuterats i debatter och dylikt. Är det farligt eller inte? En del påstår det, en del påstår motsatsen. Jag själv känner att jag har ett stort beroende av kaffe men känner mig sämre i både mage och kropp vid för stort intag. Kaffe är också individuellt för varje person..

Jag känner att man skall låta bli att genenerallisera för mycket både vad gäller dietmetoder, kaffe, tobak mm. Som sagt allt passar inte för alla våra olika kroppar. Det är individuellt! Jag kör det jag känner fungerar för mig och min kropp. Sedan får folk säga precis vad de vill. Och därmed BASTA!

Världens godaste sommardrink!

Missa inte världens godaste sommardrink under RECEPT! Måste upplevas!

En stark historia som gick in i hjärtat!

Jag sitter ute på altanen och känner vinden ta tag i mitt hår. Jag tittar upp och ser en fjäril flyga förbi mig. En sån där brunsvart fjäril, men jag vet inte vad det är för sort. Jag tittar ut över tomten och ser att den stora spräckliga blomman som för ett par dagar sedan bara var en knopp, den har slagit ut och är i full blom! Den är vacker! Jag tar ett djupt andetag och andas in den varma luften och känner att jag andas in livet! Jag lever och mår bra! Jag njuter av allt jag ser och känner runtomkring mig, alla färgskiftningar från mark, träd, buskar och övriga växter. Jag njuter av solen, värmen, vinden och vyn över sjön. Jag blundar för ett slag och känner efter. Hur känns det? Jag andas djupt och känner att det känns väldigt bra. Jag njuter av stunden och känner tacksamhet för det jag har, vem jag är och hur jag lever. Jag har min familj, mina syskon och mina vänner. Vad skulle jag göra utan dem? Vem skulle jag vara då? Jag skulle förmodligen känna mig som den ensammaste i världen.

Jag läste om en ung kvinna som var med i flodvågskatastrofen, hon miste sitt lilla barn och sin mamma där. De hade tillsammans sparat till denna resa till Thailand i ett par år, en resa som skulle bli deras livs resa tillsammans! Den unga kvinnan miste sina två käraste och viktigaste personer i sitt liv i katastrofen och nu vart hon helt ensam. Jag funderade på vad man skulle säga till någon som misst sin förälder. Och vad säger man till någon som misst sitt barn. Jag skulle förmodligen stå helt tyst. Man säger nog kanske inte så mycket. Men man känner desto mer. Man skulle förmodligen känna skuld för att man själv hade klarat sig så bra och känna ångest för att man kanske kunde gjort något mera. Framförallt skulle man känna ett enormt medlidande. Man skulle nog bara ta tag i personen och hålla om den....

Jag hörde ett ordspråk en gång, "det som inte dödar dig, det stärker dig" och det är väl lite så jag kännt ibland när man haft det riktigt tungt i livet. För visst har jag kännt för en stund, nu senast när mamma gick bort, att hur skall jag orka överleva detta att klara av att leva utan mina båda föräldrar? Känslorna och tankarna har varit väldigt upp och ner de sista månaderna efter mammas bortgång. Men jag har alltid, sedan barnsben tvingats av olika orsaker att vara stark, så jag överlever även detta. Tvingats vara stark, det hade även den unga kvinnan fått vara i hela sitt liv och nu miste hon sitt barn och sin mor. Trots att hon bara hade haft sin mamma att leva med under många år och sedan själv blivit ensamstående när hennes barn föddes, och nu hade mist dessa två som var henne allra kärast och viktigast i livet, så klarade hon av att leva vidare den tunga tiden efter katastrofen. Hon berättade att deras död hade stärkt henne, för hon hade själv överlevt och nu hittat en ny kärlek och som hon fått barn med nyligen. Hon var inte längre ensam! Men åren mellan katastrofen fram till nu med hennes nya kärlek, då var hon helt ensam. Visst hade hon vänner men ingen förstod vad hon genomgick och visste heller inte vad de kunde göra för henne. Hon var inte mottaglig till att ta hjälp.

Hela hennes historia gick rakt in i hjärtat på mig och jag har svårt att förstå hur hon kunde vara så stark efter katastrofen och lyckats överleva detta. Även om jag själv är en stark person så vet jag inte om jag faktiskt hade överlevt det som hon beskriver i sin berättelse.... Hur stark kan man bli?

Jag sörjer stundvis enormt det jag inte har kvar i livet och är glad och tacksam för det jag har kvar! Jag är rädd om det jag har och andas in det liv det ger mig! Tack! Jag är glad att jag har er alla! Och jag är rädd om er!

Jag sitter fortfarande på altanen och andas in livet. Nu tog vinden tag i mitt hår igen och fladdrade till skeden i kaffekoppen så att kaffet med grädde skvätte upp över min vita blus och vita byxor! Det är lycka det! För det finns värre saker i livet!

Sluta aldrig att drömma!

Alla har vi drömmar! Jag har alltid haft många och en hel del har jag uppfyllt. Som liten bestämde jag mig för att jag skulle uppfylla en dröm när jag blev stor, att prova på att vara rallyförare. Fråga mig inte varför men jag hade rallyföraren Björn Waldegård som någon slags idol.
För ca 10 år sedan fick jag tillfället att prova på detta en helg (SEAT Racing Adventure) på Gotland och köra rally på en STCC-bana tillsammans med en riktig racingförare, Rickard Rydell. Jag har ju alltid gillat fart och fläkt och trampar själv gärna på gasen lite för fort ibland när jag kör bil, så att få upp adrenalinet i 200 blås på en riktig bana var superhäftigt!

Andra drömmar jag haft som yngre och som jag senare uppfyllt är: Äga en sportig cabriolet-bil, flyga luftballong, hoppa fallskärm, åka med i en riktigt snabb RIB-båt, ha ett eget företag, bo i ett hus i skogen nära naturen, ha egna smådjur (förutom mina löss :-), bilda familj, arbeta med det jag älskar allra mest med människor och få tillbringa mycket tid i naturen, ta grönt kort i golf, fiskat i persiska havet och i norska havet och mycket mera.

Jag har många många drömmar kvar i livet som jag ännu inte har uppfyllt men som jag har för avsikt att uppfylla!

En dröm som jag haft sedan jag var liten är som de flesta vet att få simma med delfiner. En annan är att ta dykarcertifikat! Det skulle vara så häftigt, men det som har hindrat mig hittills är rädslan för att inte fixa det pga mina känsliga hörselgångar. Det räcker ju med att sitta i drag en stund så får jag riktigt ont, och starten och landningen när man flyger utomlands är riktigt jobbig. Så min känsla är att jag inte skulle fixa en djupdykning tyvärr.

Gällande arbetsmässiga drömmar så poppar det upp idéer hela tiden gällande eget företagande, men tyvärr så kräver dem ett större kapital vilket är något som i nuläget saknas tyvärr, då alla våra tillgångar går åt till vårt nya hus, som också i sig är en dröm som vi håller på att uppfylla.

När jag får mera fritid, om jag nu någonsin får det, så vill jag spela golf med dottern, resa, ägna mera tid för familjen utan för många måsten och bara njuta tillsammans i lugn och ro! Får se om vi hamnar där till slut, jag hoppas det! För det är vi värda!

Jag kommer aldrig sluta att drömma! Jag sätter mer än gärna upp långsiktiga mål för att kunna uppnå mina drömmar! Att drömma är inspirerande och jag tror att man bara mår bra av att drömma om sådant som man vill uppnå. Det känns sunt och "uppfriskande" att få ha sina drömmar, stora eller  små enkla. Sätter man dessutom upp delmål för att nå sitt drömmål så är det ett steg på vägen och då blir det också lättare och mer motiverande att faktiskt uppnå sitt mål och sin dröm!

Jag gillar ju att skriva listor eller klippa ut målbilder och sätta i en särskild bok och bocka av. Mitt tips till dig är att göra likadant. Ta en anteckningsbok eller liknande, skriva upp dina drömmar, sätt upp en bild på din dröm, sätt ett mål och ett datum när du vill att det skall vara uppfyllt, och bocka sen av dem vartefter! Rätt häftig känsla när man bockar av och känner att man faktiskt har uppnått detta! Kan tex se ut såhär:

Så sluta för guds skull aldrig att drömma! Men se till att du får dina drömmar uppfyllda! För vad är det som egentligen hindrar dig från att inte uppnå dina mål och drömmar? Svaret är förmodligen, bara du själv sätter hindren och ingen annan... Och vem tackar dig för att du inte försökte uppnå dina drömmar? Ingen, du kommer bara att ångra dig att du inte försökte!

Inspirerande bloggar!

Inpspirerande sidor som jag kikar in på ibland:

http://www.bodybazar.blogspot.se/ -  erbjuder ekologisk och naturlig hudvård med inspiration från olika världsdelar

http://www.odla.nu/ - Mötesplats för växtintresserade

http://www.alltomfamiljen.se/ - Vi vill inspirera alla, både stora och små till ett rörligare liv och en sund inställning till kost och motion

http://www.strang.se/ - Fredrik Sträng, Äventyrare, föreläsare, coach, guidning

http://www.expeditionsresor.se/ - Lite äventyrsinspiration!

http://www.utsidan.se/ - Allt inom friluftsliv bla

http://www.traneving.se/ - en av mina kollegors hemsida om Friluftsliv och Natur