Sedan en vecka tillbaka är vi i Bjursås i Dalarna, hos mina svärföräldrar. Vi började vår semester med att åka hit. Imorgon åker vi hem.
När jag var barn så åkte vi ofta upp till Hälsingland, Gästrikland och Dalarna och hälsade på släktingar på sommarlovet. Dock var vi aldrig i Bjursås vad jag kan minnas, vi hade ingen anknytning dit då våra släktingar hade sina sommarstugor i Särna. Och på vägen dit eller hem stannade vi ofta till på någon annan Dala-ort och tältade eller hade husvagn med oss.
På den tiden fanns inga datorer, dataspel, mobiler eller filmkameror som det gör idag. Vi hade istället kortlek, Yatzy, böcker, radio med kassettbandspelare, krocketspel, penna och papper med oss som vi roade oss med, förutom att bada förstås. Man hade tid för varandra och hade lugn och ro. Det gavs utrymme till att existera och man hade med sin egen fantasi möjlighet att hitta på egna lekar, aktiviteter och kunde utan problem hitta på en egen story eller skapa en hel värld med hjälp av fantasin. Fanns inga begränsningar. Jag minns att jag hittade på alla möjliga historier i mina lekar och jag hade alltifrån pinnar och kottar till tomburkar och allt möjligt, tom mina föräldrar fick vara med som föremål i mina historier och lekar. Fantasin flödade!
Idag har barn ett överflöd av nöjen och underhållning, men jag kan känna att de saknar lugn och ro. Och vad händer med den egna fantasin om den inte ges utrymme att existera?
Idag har våra barn sååå mycket prylar som TV, egna Iphones, Ipads, datorer, onlinespel på internet där de spelar mot någon som inte finns i samma rum eller ens på samma ort! Visst finns det fantasi att skapa egna världar med hjälp av det men vad händer med det alldeles egna tänket?
Jag märker på min egen dotter när hon varit med oss vuxna denna vecka att det ovannämnda har varit blandat. Visst är hon kreativ stundvis och handarbetar, ritar, sjunger och dylikt, men den större delen av tiden har hon befunnit sig framför sin IPad och spelat spel, tagit kort och filmat. Och tillbringat många timmar framför TVns alla barnprogram. Jag har försökt aktivera både henne och mig med annat såsom fotboll, åka fyrhjuling, promenera, plocka svamp, läsa mm, men det funkar en stund för henne sen tröttnar hon snabbt och tycker det är tråkigt.
Vändningen kom igår fm när kusinerna kom upp och hon hade nån kompis att leka med. Mamma är väl inte så kul att leka med med andra ord så nu är hon eld och lågor!
Dock hamnar de lätt alla bakom nåt onlinespel på datorn, mobilen eller Ipaden vilket är dagens sätt att leka och lära sig saker.
Utvecklingen har verkligen förändrats från min barndoms sommarlov till dotterns sommarlov. Det är en enorm skillnad från nu och då. Men det jag blir glad över är att de fortfarande rockar rockring, hoppar hopprep och twist mm precis likadant som jag gjorde när jag var barn. Vissa lekar förändras inte tack och lov, och till och med jag kan vara med och känna mig som barn på nytt och minnas dessa med stor glädje!
När jag var barn så åkte vi ofta upp till Hälsingland, Gästrikland och Dalarna och hälsade på släktingar på sommarlovet. Dock var vi aldrig i Bjursås vad jag kan minnas, vi hade ingen anknytning dit då våra släktingar hade sina sommarstugor i Särna. Och på vägen dit eller hem stannade vi ofta till på någon annan Dala-ort och tältade eller hade husvagn med oss.
På den tiden fanns inga datorer, dataspel, mobiler eller filmkameror som det gör idag. Vi hade istället kortlek, Yatzy, böcker, radio med kassettbandspelare, krocketspel, penna och papper med oss som vi roade oss med, förutom att bada förstås. Man hade tid för varandra och hade lugn och ro. Det gavs utrymme till att existera och man hade med sin egen fantasi möjlighet att hitta på egna lekar, aktiviteter och kunde utan problem hitta på en egen story eller skapa en hel värld med hjälp av fantasin. Fanns inga begränsningar. Jag minns att jag hittade på alla möjliga historier i mina lekar och jag hade alltifrån pinnar och kottar till tomburkar och allt möjligt, tom mina föräldrar fick vara med som föremål i mina historier och lekar. Fantasin flödade!
Idag har barn ett överflöd av nöjen och underhållning, men jag kan känna att de saknar lugn och ro. Och vad händer med den egna fantasin om den inte ges utrymme att existera?
Idag har våra barn sååå mycket prylar som TV, egna Iphones, Ipads, datorer, onlinespel på internet där de spelar mot någon som inte finns i samma rum eller ens på samma ort! Visst finns det fantasi att skapa egna världar med hjälp av det men vad händer med det alldeles egna tänket?
Jag märker på min egen dotter när hon varit med oss vuxna denna vecka att det ovannämnda har varit blandat. Visst är hon kreativ stundvis och handarbetar, ritar, sjunger och dylikt, men den större delen av tiden har hon befunnit sig framför sin IPad och spelat spel, tagit kort och filmat. Och tillbringat många timmar framför TVns alla barnprogram. Jag har försökt aktivera både henne och mig med annat såsom fotboll, åka fyrhjuling, promenera, plocka svamp, läsa mm, men det funkar en stund för henne sen tröttnar hon snabbt och tycker det är tråkigt.
Vändningen kom igår fm när kusinerna kom upp och hon hade nån kompis att leka med. Mamma är väl inte så kul att leka med med andra ord så nu är hon eld och lågor!
Dock hamnar de lätt alla bakom nåt onlinespel på datorn, mobilen eller Ipaden vilket är dagens sätt att leka och lära sig saker.
Utvecklingen har verkligen förändrats från min barndoms sommarlov till dotterns sommarlov. Det är en enorm skillnad från nu och då. Men det jag blir glad över är att de fortfarande rockar rockring, hoppar hopprep och twist mm precis likadant som jag gjorde när jag var barn. Vissa lekar förändras inte tack och lov, och till och med jag kan vara med och känna mig som barn på nytt och minnas dessa med stor glädje!
