Etiketter

onsdag 10 juli 2013

Ogillar!

Hmm, jag gillar verkligen inte att förlora, behöva avbryta eller att misslyckas... Men det är bara inse det faktum att jag verkligen har misslyckats denna gång, och jag har verkligen inte gjort mitt yttersta för att lyckas. Känns såklart väldigt surt... Inget har riktigt fungerat enligt min plan så som jag ville, fast jag hade en bra plan med bra upplägg, förutsättningar, delmål, huvudmål och motivationen och inspirationen fanns. Men tiden till allt annat runtomkring med hus, hem, familj, aktiviteter och framförallt mitt nya jobb gjorde också att kroppen började säga ifrån lite, och jag vet ju att när de signalerna börja tuta så är det bara att trappa ner med vissa saker, och i det här fallet var det tiden för min träning.
Jag pratar förstår om mitt misslyckande med att nå mitt datumsatta mål till en mer välmående och fastare kropp.

Till en början gick det väldigt bra med sedan jag började mitt nya jobb i april så har både tiden, energin och kraften tagit all fokus på nya intryck med allt vad hållande och skärande verktyg heter och nytt företag med nya kunder osv.  Jag har ett mycket mer stillasittande arbete nu och det blir många timmar och mil som resande utesäljare. Kosten försöker jag hålla ganska bra, den avviker inte nämnvärt mot innan. Däremot finns inte chansen att hinna med någon lunchpromenad tex och arbetet drar ibland ut på tiden vissa dagar när man är ute på turné, och fokus då blir att bara få komma hem till familjen och hinna med de aktiviteter och åtaganden som man har. Så även om kosten hålls hyfsat så hjälper inte det för att få en mer välmående kropp om man inte rör sig och tränar...
 Det mest sura är att jag snarare har gått upp ett par kilon istället för att ha gått ner...

Nu när jag har tre veckors semester så har jag försökt röra mig lite mera men det tar ju sin lilla tid att ställa om kroppen och tre veckor räcker ju inte då man snart är inne i arbetsvardagen igen.

Känns lite hopplöst just nu, men på något sätt skall jag ändå försöka få in en kortare rutin i ekorrhjulet som jag hamnat i för att få kroppen att må lite bättre och välmåendet skall bli en del av vardagen, men just nu får jag ta ett litet steg i taget, dag för dag.
Men skam den som ger sig! Det är väl inte riktigt jag va? Även om startsträckan just nu har känts lite väl lång...

Må så gott!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar