Tidigt i måndags morse efter lämning av barn i skolan så åkte jag till Din Bil och skulle sen iväg till kontoret i Vällingby, men insåg på vägen att jag nog måste vända hem då jag mådde riktigt illa. Väl hemma lade jag mig på soffan och insåg att jag insjuknat av något "mag-kör". Kanske en släng av magsjuka, kanske en släng av matförgiftning från Sushin kvällen innan. Jag försökte jobba en stund men insåg att jag inte orkade. Låg istället via telefonen och lyssnade på musik. Hittade gamla låtar från både -80-talet och uppåt. När jag låg och lyssnade på gamla godingar kom jag att tänka på gamla tider... Bla när jag och ett par kompisar efter en utekväll på Olga´s på 90-talet åkte iväg till Torpa/Glashyttan på sommarnatten för att få andas lite härlig sommarluft. Glada i hågen kände vi helt plötsligt för att bada! Oklokt med lite innanför västen förrutom han som körde oss förstås. Inga badkläder hade vi med oss, bara festkläder på oss och högklackat. Men vi tjejer slängde ogenerat av oss kläder och skor i nattmörkret och hoppade i vattnet. Men för oss var det befriande att våga njuta av våra nakna kroppar i havets svalkande vågor. Känslan den gav mig var enorm, så naturlig. Precis som jag en gång hade fötts: Naken, ogenerad och vacker. Jag kände lugn och harmoni. Ett ögonblick av fullkomlig lycksalighet!
Vi kom upp och lade oss på en klippa. Vi låg och filosoferade en stund. Tiden stod plötsligt alldeles stilla. Det var nästan så att vi somnade. Det var bara vi, runt om oss syntes inte en enda själ. Enbart vi, havet, vinden och horisonten.
Plötsligt kom en våg som stänkte över oss och fick oss att vakna till! Herregud, någon nämnde att klockan var ju halvfyra på natten och det började att ljusna. Inte kunde vi, alldeles nakna och ogenerade ligga kvar på klippan så länge till.... Nä, vi kände att det var dags att klä på oss och åka hem.
Dagen efter när jag vaknade hemma i min säng så kändes det som om jag på natten hade varit på en helig plats där gudomligheten träffade mig och för ett kort ögonblick blev jag ett med universum. Jag kände mig nästan religiös!
Man kan tro att vi fått något annat i glaset än öl den kvällen men så var det inte. Vi kände bara att det var en otroligt lyckad kväll som fortsatt in på småtimmarna. Vi kände en spännande frihetskänsla som var ovanlig för oss.. Det hörde ju inte till vanligheterna att vi stack iväg efter en utekväll och blottade oss helt nakna på en offentlig plats... För alla vet ju att sommarnätter på småtimmarna inte är mörka utan väldigt ljusa där allting syns.... Men spralliga, modiga och fria kände vi oss den kvällen. Och framförallt väldigt lyckliga!
En händelse som jag minns med ett stort leende på läpparna och med värme inombords! Vilken lycka vi kände den natten...
Vi kom upp och lade oss på en klippa. Vi låg och filosoferade en stund. Tiden stod plötsligt alldeles stilla. Det var nästan så att vi somnade. Det var bara vi, runt om oss syntes inte en enda själ. Enbart vi, havet, vinden och horisonten.
Plötsligt kom en våg som stänkte över oss och fick oss att vakna till! Herregud, någon nämnde att klockan var ju halvfyra på natten och det började att ljusna. Inte kunde vi, alldeles nakna och ogenerade ligga kvar på klippan så länge till.... Nä, vi kände att det var dags att klä på oss och åka hem.
Dagen efter när jag vaknade hemma i min säng så kändes det som om jag på natten hade varit på en helig plats där gudomligheten träffade mig och för ett kort ögonblick blev jag ett med universum. Jag kände mig nästan religiös!
Man kan tro att vi fått något annat i glaset än öl den kvällen men så var det inte. Vi kände bara att det var en otroligt lyckad kväll som fortsatt in på småtimmarna. Vi kände en spännande frihetskänsla som var ovanlig för oss.. Det hörde ju inte till vanligheterna att vi stack iväg efter en utekväll och blottade oss helt nakna på en offentlig plats... För alla vet ju att sommarnätter på småtimmarna inte är mörka utan väldigt ljusa där allting syns.... Men spralliga, modiga och fria kände vi oss den kvällen. Och framförallt väldigt lyckliga!
En händelse som jag minns med ett stort leende på läpparna och med värme inombords! Vilken lycka vi kände den natten...
ja haha var med om något likandne i Venezuela, efter middagen så slängde några av oss av oss kläderna på stranden och hoppade i med mörka stora havet, inga handdukar eller något, vi hade så kul och fick ta på oss kläderna blöta, vi gick skrattandes till hotellet med bharna i handen, gick ju inte att få på dom när man är blöt liksom.....det tråkiga var att det var sista kvällen och vi sa varför har vi inte gjort detta tidigare när vi varit här i två veckor! Det var sjukt kul och en enorm frihetskänsla, bara det där när man bestämmer: ska vi hoppa i, ska vi? ja osv ja jösses, det var också männsikor jag precis lärt känna så det var kul att se hur många som hängde på....fina minnen som man behöver ta fram ibland, Jag skrattar fortfarande när vi, du och jag slängde oss i diket vid Gröndal och spanade på ev biltjuvar, fan vad knäpp man är!.kram Vivi
SvaraRaderaHaha, ja jag brukar också tänka på det ibland. Och andra saker som när vi gick vilse bla. Kul med knäppa men roliga minnen! Kul historia om Venezuela. Undrar om man skulle göra likadant idag?? Vad tror du? Kram Helen
SvaraRadera