Etiketter

fredag 7 oktober 2011

Jisses vilken tonåring jag har fått

Det händer grejer med vår snart blivande sexåriga dotter.... Oj vilka humörsvängningar hon har! Det har varit på gång länge men nu är den verkliga 6-årstrotsen igång på allvar och hon har blivit en riktig "tonåring".

Under dessa snart sex år som jag har varit mamma till denna underbara lilla tjej så har jag haft en guld-tillvaro hittills. Jag har alltid haft det så lyxigt med en dotter som sovit hela nätterna sedan hon slutade ta flaskan vid tre månaders ålder. Hon har alltid lagt sig vid mellan halvåtta och åtta-tiden och sovit till åtminstone sju, halvåtta på morgonen om hon inte måste upp tidigare. Hon har alltid varit tillmötesgående, dock har hon alltid varit envis, bestämd och har vetat vad hon vill här i livet men har aldrig varit ohanterlig på något sätt.

Nu går hon i sexårsverksamhet och det märks på henne och flera i klassen att sexårstrotsen tydligt finns. Det händer verkligen grejer just nu. Hon vaknar mycket på nätterna och kan inte sova, varpå jag går ner till henne och får inte mycket sömn när jag försöker få henne att somna om... Oftast får jag lägga mig i soffan närmast rummet intill hennes då jag annars sover uppe på loftet.
Nu pratas det mycket hemma om vem som är tokkär i vem, mycket utav orden; typ, verkligen! Nä verkligen inte!!, inte snyggt, jo men det är sant!! määhh, hallå! Mycket grin och sura miner och stooooora protester och grejer som helt plötsligt kastas hit och dit. Detta varvat med skratt och skoj för ett ögonblick senare bytas ut till sura miner igen... Humörsvängningar som heter duga. Alltid när man frågar vad det är som är fel, det slutar med svaret "inget, men nu gjorde du så jag fick ont i halsen/huvudet mamma! Och nu kan jag inte gå på ena foten utan du måste bära mig/hämta mig"
Hmm, jag känner inte riktigt igen min dotter. Men detta är ju ett steg i hennes naturliga utveckling, sexårstrotsen kommer väl för alla antar jag och jag har väntat länge på hennes protester och hennes första "mini-revolt" då hon alltid annars varit så lugn och resonabel.
Och mycket mer kommer det att bli. Jag ser fram emot tonåren :-)) eller kanske inte... Jag lär nog få min dos så det räcker då jag haft det väldigt enkelt hittills :-)Yippi!!

Hennes bröder är nu 19 och 21 år och har haft sin värsta tonårsperiod redan och sin "inför-vuxen-livet-period", så det är väl dags för nästa barn nu......  All ålder har sin charm eller hur?? Själv är jag nyss fyllda 43 år och det har ju sin charm det också :-))

2 kommentarer:

  1. (-: känner igen mig så väl... minns det för ett par år sedan. Min erfarenhet är att tjejer är lite värre än killarna.... Mmm ha tålamod! /Lena

    SvaraRadera
  2. Min gråter mest och sitter som ett plåster på sin pappa så fort hon kommer åt. Inte så tonårsmässig ännu...

    SvaraRadera