Etiketter

onsdag 21 september 2011

Hur ska jag få tiden att räcka till allt och alla??


Något som jag är bra på är att ha många idéer igång samtidigt. Jag har mycket jobbtankar, hobbytankar och så vidare som ligger i bakhuvudet hela tiden. Jag måste säga själv att jag har många väldigt bra och kreativa idéer som jag verkligen skulle vilja få genomföra. Men att få till den tiden att genomföra dessa idéer, från tanke till en aktiv handling, då krävs det tid som jag inte kan ta. För det är just tid som är en stor bristvara hos mig. En vanlig dag för mig är tex att gå upp skapligt, skjutsa barn till skolan, iväg på möten alt. hem och jobba eller till kontoret i Mariefred med "vardagsjobbet" på en gång, sedan något företagsärende, hämta i skolan, hem o laga mat, ut i nya huset och jobba till sena kvällen, kort kvällsjobb via datorn, sen en dusch och sen i säng. Har jag tur så hinner jag med en kort promenad eller ett kortare gympass för att överhuvudtaget orka med vardagen och kvällarna. Däremellan skall det plockas och fixas med kläder, gympapåsar, ryggsäckar, matsäck, tvätt, lagas mat, baka, läsa sagor och leka och vara närvarande med mitt barn, det är städning, trädgårdsskötsel osv. Att vara social och träffa andra finns inte tid till. Dock har jag valt bort saker som gör att jag tar mig tid att blogga då jag måste få ur mig saker och ting.... Annars skulle jag nog bli knäpp till slut.

Det jag skulle vilja få tid till är:
- ett eller två samarbetsprojekt med en annan egenföretagare som är en klippa.
- få fart på alla mina hemsidor så att det blir mera säljande, effektivare och mer lönsamma
- fotografera mera, kanske gå en fotokurs och lära mig mera detaljerat för att få de perfekta bilderna
- starta en lönande morgonaktivitet vid tex järnvägsstation, men det kräver en morgonpigg arbetsmyra
- sy på min symaskin vilket jag aldrig någonsin hinner
- träna och promenera mera
- umgås med vänner, just nu finns det absolut ingen chans att ens ta sig tid till detta. Ibland hinner vi på sin höjd umgås med grannar en fredag eller lördagkväll
- köra motorcykel
- resa
- vandra
- studera hälsa/träning/kostrådgivning
- vistas på sjön mera och fiska. Vi har varit ute en gång med båten i år en kort tur och det är dags att ta upp båten inom en månad
- hinna leva ett normalt familjeliv (går inte som vi håller på med hus och mark)
- gå en målarutbildning (bli hantverkare)
- göra gemensamma familjsaker på helgerna, såsom gå på museum, göra utflykter, eller bara va...

Varken jag eller sambon kan ju sitta still utan vi måste ha något att göra hela tiden. Därav att det blivit som det har blivit med kreativa idéer, brist på tid och husbygget visste vi skulle ta tid och all kraft och energi ifrån oss samt att vi visste att det skulle bli otroligt påfrestande för oss i vårt förhållande, vilket det också har blivit. Men vi har kommit rätt långt och vi hänger fortfarande ihop trots allt, med nöd och näppe haha. Det har varit väldigt tungt under en längre tid, och jag är bestämd och övertygad om att vi kommer att klara detta ända till mål och när vi gör det så kan vi känna att då klarar vi vad som helst!
Familjen är för mig väldigt viktig och jag har bestämt mig för att vår dotter skall få en lite lättare vardag inom en snar framtid i vår resa i nya drömboendets värld. Vi har dock lyckats få en sådan fantastisk uthållig och anpassbar liten tjej redan från början som finner sig i det mesta och ändå är nöjd med situationen, så hon har inte egentligen hamnat "i kläm" nämnvärt som tur är. Men hon är värd så mycket mer och mera kommer hon att få!

Kära kära vänner och familj! Förlåt att jag är fruktansvärt dålig på att höra av mig och ens ta mig tid att lyfta luren! Jag vet att ni är många som ändå finns där för mig då jag har turen att ha riktiga vänner och som har förståelse för mig! Facebook, mail och sms är bra där vi har kontakt när vi hinner, min blogg vet jag att ni är några som läser men oftast inte kommenterar. Det gör inget, jag är bara glad om ni vill följa den. Ni få som väljer att kommentera det jag skriver, Tack snälla ni för att ni gör det! Det betyder så mycket att få feedback!
Men huvudsaken är att jag vet att ni finns. Tack alla för att ni står ut med mig!! Puss och Kram på er!

2 kommentarer:

  1. Tack för att du börjat blogga så vi får veta vad som händer i ditt liv! Jadå vi står ut med dig ett tag till :-) haha. Jag vet att du aldrig kan sitta still och aldrig har brist på kreativa idéer, men kul att du ändå har förverkligat en del av dina drömmar och idéer genom åren! Fortsätt så, och hinner vi inte ses så vet vi ändå var vi har varandra, och vi har ju cybervärlden att kommunicera via. Ta hand om dig! Cyberkramar! /T

    SvaraRadera
  2. Känner så väl igen mig...hinner inte alls med så mycket vän-tid som jag skulle vilja. Och då har jag inte alls lika mycket att stå i som du...
    Men du ska veta att jag tänker på dig och vi får väl så länge, precis som ovanstående kommentator säger, umgås i cyberspace tills vi tar tillfället i akt och ses i verkligheten någon dag! Stor kram

    SvaraRadera