Under de senaste 6-8 veckorna så har jag känt av min nack och ryggvärk mer och mer igen. Den blossar ju upp ibland när jag varit för stillasittande och när jag fuskat med träning. Just den värken har ju blivit kronisk efter min hjärnhinneinflammation som jag hade för 3,5 år sedan. Jag har ju sedan dess till och från gått på Tallhöjden för sjukgymnastik och massage. Senaste året så har jag också blivit ordinerad att träna på Friskis & Svettis vilket jag var flitig med hela förra året fram till november. Den träningen har gett resultat och jag har inte alls haft så ont när jag hållit igång på lagom nivå, men just träning och promenader har jag varit riktigt dålig på de senaste fyra månaderna, varför jag nu börjar må som jag gör dvs med värk och stelhet i nacke och rygg samt spänningshuvudvärk.
Resultatet av mitt fusk är att jag återigen går på Tallhöjdens sjukgymnastik och skall nästa vecka börja köra rehab-träning på Friskis igen. Idag var jag på Tallhöjden och fick lite massage, vilket gör att lite spänningar har släppt och jag börjar få ont i huvudet igen... Men som lindring, efter massagen och att musklerna nu stelnat till efteråt, så har jag lagt på mig en varm vetekudde över axlarna och nacken så får vi se om det släpper lite för jag vill ju inte behöva börja med de där förbaskade huvudvärkstabletterna! Sedan smörjer jag på lite voltarensalva också. Jag VET ju så väl att jag mår allra bäst när jag får hålla igång med träning och promenader både vad gäller den kroniska värken efter hjärnhinneinflammationen och fibromyalgin. Man kan ju fråga sig hur man är funtad? Varför fuskar jag då då egentligen?? Men å andra sidan har det varit mycket på den privata sidan med en döende mamma och allt annat som varit känslomässigt jobbigt så det påverkar ju kroppen negativt också såklart. Min mycket kloka vän Therése har ju sagt till mig på skarpen att jag skall "ut med språket om det är något som är jobbigt för annars sätter det sig i kroppen i form av mer smärta" och hon har så himla rätt! Så nu vågar jag ju inget annat än att lyda henne och försöka sköta mig....
Resultatet av mitt fusk är att jag återigen går på Tallhöjdens sjukgymnastik och skall nästa vecka börja köra rehab-träning på Friskis igen. Idag var jag på Tallhöjden och fick lite massage, vilket gör att lite spänningar har släppt och jag börjar få ont i huvudet igen... Men som lindring, efter massagen och att musklerna nu stelnat till efteråt, så har jag lagt på mig en varm vetekudde över axlarna och nacken så får vi se om det släpper lite för jag vill ju inte behöva börja med de där förbaskade huvudvärkstabletterna! Sedan smörjer jag på lite voltarensalva också. Jag VET ju så väl att jag mår allra bäst när jag får hålla igång med träning och promenader både vad gäller den kroniska värken efter hjärnhinneinflammationen och fibromyalgin. Man kan ju fråga sig hur man är funtad? Varför fuskar jag då då egentligen?? Men å andra sidan har det varit mycket på den privata sidan med en döende mamma och allt annat som varit känslomässigt jobbigt så det påverkar ju kroppen negativt också såklart. Min mycket kloka vän Therése har ju sagt till mig på skarpen att jag skall "ut med språket om det är något som är jobbigt för annars sätter det sig i kroppen i form av mer smärta" och hon har så himla rätt! Så nu vågar jag ju inget annat än att lyda henne och försöka sköta mig....
Samma här!...
SvaraRaderaSom vanligt lever man inte som man mår bäst av...men det är dumt att skuldbelägga sig själv. Mitt i livet gör vi nog så gott vi kan...;-) kram