"DEN DOLDA VERKLIGHETEN", "MOBBING I SKOLAN", "DEN LÅNGA VÄGEN TILL KÄRLEKEN", "DET FINNS FAKTISKT INGEN SOM KAN FÖRSTÅ...", "MIN MAMMA EN ÄNGEL!", "MIN ÄLSKADE PAPPA" och "EN KVINNAS RELATION MED EN CHARMERANDE MAN...." är skildringar med starka känslor, tankar och historier från mitt verkliga liv och som ni bloggläsare har haft möjlighet att läsa om här på bloggen. Några utav er vet jag har läst detta vilket jag är glad för, andra har inte läst vilket jag faktiskt också är glad för, för jag har varit väldigt utlämnande och stundvis har det känts bra att via "skrift" få berätta om den tuffa verkligheten men stundvis har det fått mig att tveka om det har varit rätt att skriva om detta i ett så offentlig sammanhang som en blogg på nätet, där vem som helst egentligen kan gå in och läsa...
Saker som ibland har varit svåra att berätta och tufft att prata om har jag istället haft lättare för att skriva om. Jag har på så sätt fått "skriva av mig" och bearbetat en del som jag länge burit inom mig, ibland under större delen av mitt liv.... Det har fått mig att känna mig lättare inombords tack vare skrivandet och det har känts som om jag gått ner 10 kg på en gång på något sätt.
Det finns gånger som jag har känt för att stänga ner bloggen helt, inte för att jag skrivit av mig helt och hållet för det finns egentligen massor av roliga och tyngre saker att skriva om, utan för att jag ibland tappar intresset då jag inte hittat det verkligt intressanta att skriva om. Mina inlägg har alltid varit av väldigt blandad karaktär, om ditt och datt, värdelöst vetande men har också haft några intressanta och inspirerande inlägg. Ibland lyckas jag tom inspirera mig själv :-)
Jag tycker mycket om att läsa andras bloggar och få chansen att lära känna andra bättre och på ett mer djupare plan ibland. Jag inspireras då av att fortsätta blogga.... tills jag sätter mig framför datorn och helt plötsligt undrar vad jag skall skriva om... Någon ny tråkig historia? Den aktuella dagens händelse? Vad jag ätit till middag? Om familjen? .... ibland får jag verkligen skrivkramp för det känns inte som att det är intressant för någon att läsa... Och jag undrar VEM som egentligen tycker det är intressant att läsa om mig och det som händer i mitt liv...
Periodvis är jag borta från bloggen i några veckor, ibland skriver jag flera inlägg om dagen när andan faller på. Men jag skulle gärna vilja vara en som kan inspirera, coacha och vara en glädjespridare för andra och framförallt de som läser här. Jag vill kunna skriva fantastiska historier och om intressanta inlägg som också andra kan ha glädje av! Men jag tror jag får gå en författarkurs och lära mig om hur man fångar en läsares intresse och skriva på ett bättre och fascinerande sätt!
Jag håller väl bloggen levande en liten stund till med lite sporadiska inlägg då och då, sen tar jag kanske ett beslut såsmåningom om dess framtid!
Saker som ibland har varit svåra att berätta och tufft att prata om har jag istället haft lättare för att skriva om. Jag har på så sätt fått "skriva av mig" och bearbetat en del som jag länge burit inom mig, ibland under större delen av mitt liv.... Det har fått mig att känna mig lättare inombords tack vare skrivandet och det har känts som om jag gått ner 10 kg på en gång på något sätt.
Det finns gånger som jag har känt för att stänga ner bloggen helt, inte för att jag skrivit av mig helt och hållet för det finns egentligen massor av roliga och tyngre saker att skriva om, utan för att jag ibland tappar intresset då jag inte hittat det verkligt intressanta att skriva om. Mina inlägg har alltid varit av väldigt blandad karaktär, om ditt och datt, värdelöst vetande men har också haft några intressanta och inspirerande inlägg. Ibland lyckas jag tom inspirera mig själv :-)
Jag tycker mycket om att läsa andras bloggar och få chansen att lära känna andra bättre och på ett mer djupare plan ibland. Jag inspireras då av att fortsätta blogga.... tills jag sätter mig framför datorn och helt plötsligt undrar vad jag skall skriva om... Någon ny tråkig historia? Den aktuella dagens händelse? Vad jag ätit till middag? Om familjen? .... ibland får jag verkligen skrivkramp för det känns inte som att det är intressant för någon att läsa... Och jag undrar VEM som egentligen tycker det är intressant att läsa om mig och det som händer i mitt liv...
Periodvis är jag borta från bloggen i några veckor, ibland skriver jag flera inlägg om dagen när andan faller på. Men jag skulle gärna vilja vara en som kan inspirera, coacha och vara en glädjespridare för andra och framförallt de som läser här. Jag vill kunna skriva fantastiska historier och om intressanta inlägg som också andra kan ha glädje av! Men jag tror jag får gå en författarkurs och lära mig om hur man fångar en läsares intresse och skriva på ett bättre och fascinerande sätt!
Jag håller väl bloggen levande en liten stund till med lite sporadiska inlägg då och då, sen tar jag kanske ett beslut såsmåningom om dess framtid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar