När vi flyttade in i vårat fritidshus från 1960 för över 8 år sedan så hade killarna varsitt litet rum med säng och sina saker medan T och jag inte hade något sovrum alls. Vi sov i över ett halvår i en bäddsoffa i vardagsrummet, som var 120 cm bred. Jobbigt i längden men ser man det positivt så fanns det ju en mysfaktor med att vi kunde tända en brasa i öppna spisen som sprakade och gav värme när vi somnade. Eller att vi bara kunde kliva upp och gå ut på altanen direkt från "sängen" varma och soliga morgnar.
Men det vart också opraktiskt och bökigt i längden att sova på detta vis, så T snickrade ihop en säng när ena sonen flyttade ut till förrådet/"gäststugan" med två små rum och vi kunde ta hans gamla lilla rum. Den vart dock inte bredare än 120 cm den sängen heller och vi stod ut i några månader med att vakna nästan varje morgon med baken mot fönsterbrädan då det var så trångt och sängen stod direkt mot väggen med fönstret. Allt har sin charm, eller hur? :-)
När vi sovit trångt i nästan ett år så öppnade vi upp ett hål i taket från vårt "sovrum" och satte en smal brant trapp upp till vinden. Där isolerade vi och satte panel i taket och gjorde ett sovloft. Vi köpte varsin 90 cm säng och fick plötsligt hur mycket plats som helst. Nästan så att man "kom ifrån varandra" kändes det som i början. Vi skojade och frågade varandra, "Tycker du inte om mig längre eftersom du ligger så långt bort ifrån mig" haha!
På sovloftet med lågt till tak har vi sovit i över 7 år nu.... 7 år! Helt galet känns det som. Men lever man i ett Compact Living-hem så vänjer man sig snabbt. Man är helt enkelt tvungen. Och med ett sovloft så vart ju huset STORT för oss, fast huset egentligen är så litet.
Fördelen med att ha ett sovloft är att inte behöva bädda så noga eller ha ett överkast, för ingen annan än vi själva går ju upp där och tittar. Nackdelen är dålig luft även om vi har ett fönster som alltid är öppet, och det blir verkligen bastu däruppe. T som har "cellskräck" går alltid upp i ottan och lägger sig i vardagsrumssoffan på helger och andra lediga dagar. Han har aldrig riktigt kunnat sova ordentlig på loftet.
I vårt nya hus så har vi gjort ett väldigt stort sovrum till oss själva. Jättestort faktiskt. Och under semestern så har vi haft en jättetjock och stor luftmadrass som vi har sovit på då vi ännu inte bestämt vilken säng som vi vill ha där sen. Och känslan första natten som vi sov där var helt magisk! Och på morgonen därpå vakna och titta upp och känna "Vad långt ifrån tak och väggar vi är!" Vi tittade oss omkring och kände "Gud vilket stort sovrum vi har!" Tänk att äntligen få sova i ett eget stort och rymligt sovrum med bra luft och sådär härligt svalt! När jag berättar för grannarna om vår känsla med det stora sovrummet så är det ingen riktigt som kan förstå, de ler mest och förstår inte riktigt känslan, eftersom de själva har ordentliga sovrum i sina något större hus än vårt.
Nu har vardagen som sagt infunnit sig och vi sover återigen på loftet. Kanske vi sover i nya huset i helgen..... Längtar dit lite.... :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar