Etiketter

söndag 1 september 2013

En tid med ego-eftertänksamhet!

Länge sedan jag var här.. och förklaringen är att jag inte haft lust. Känner inte för att vara offentlig utan har istället ett behov just nu att vara lite "anonym". Så att jag skriver här nu är väl mest för att jag behöver skriva av mig lite...

Sedan en längre tid tillbaka så känner mig inte riktigt som den levnadsglada, positiva och trevliga person som förut kunde inspirera andra i min omgivning, även under mina egna motgångar. Jag känner en förändring och jag kan inte säga exakt vad det beror på. Men jag har börjat ta mig tid och bry mig om mig själv mera vad gäller känslor, tankar, kropp och knopp, i alla fall känner jag efter mera och är väl mer eftertänksam gällande mig själv, även om det ibland visar sig att jag känner mig väldigt vilsen i mina tankar, känslor och i kroppen.

Förra årets många motgångar tog musten ur mig. Och denna sommar har vi inte haft samma press på oss gällande byggnation av hus, mark och tomt. I alla fall har inte jag det. Sambon har däremot varit otålig, men inte fått något gjort. I år skulle vi bara vara en familj och göra roliga och gemensamma saker på semestern. Det har vi också varit och vi har tagit oss tid till att vara tillsammans. Men den här tiden har också gjort att jag fått mer tid till att fundera på allt möjligt i livet, på gott och ont, och jag känner bara att det blir rörigare och rörigare inom mig. Vi har haft en jättefin sommar tillsammans allihop och vi är glada för det och det har varit bra för oss.

Det röriga som händer inom mig känns främmande och ovanligt för att vara mig! Herregud, jag som brukar veta vad jag vill, jag vet vart skåpet skall stå, jag brukar ha en positiv attityd och oftast lösning på det mesta, brukar också veta hur jag skall leva för min hälsas skull. Så vad är det som händer kan man undra?

Jag kan väl inte påstå att jag har någon slags ålderskris, jag blir 45 år om någon månad och tycker att jag befinner mig i en väldigt bra ålder. Men vissa känslor, rutiner, måsten och tom människor runtomkring mig har jag tröttnat på. Jag har inte energi och kraft till övers för annat eller andra just nu. Jo, ni som är mina vänner vet kanske att jag har det, även om vi inte ses så ofta eller stannar till och pratar lika ofta som innan sommaren. Det hoppas jag i alla fall. Men jag känner mig väldigt vilsen.... Just därför kanske jag egentligen skulle behöva mina finaste vänner just nu, men jag orkar inte ens lyfta luren till någon eller prata om mitt tillstånd just nu. Men jag verkar hellre vílja vara lite anonym...

Tids nog kanske jag kan peka mer exakt på vad "problemet" är och hitta någon lösning. Men just nu känns den avlägsen. Funderar starkt på att slopa de sociala medierna också, såsom Facebook och Instagram och allt vad det heter.... men den som lever får se.
Nu har jag fått prata av mig lite för min egen del och jag får se när jag hittar hit nästa gång igen.
 

1 kommentar:

  1. Hej.
    Vill komma i kontakt med dig, maila mig?
    /Madeleine
    madeleine.lindberg@live.com

    SvaraRadera