Det visste man inte!

Att Twitter, Facebook, Skype och Youtube inte är nytt sedan några år tillbaka utan det fanns redan förr i tiden :-)

Visst är det coola bilder?

Ta vara på tiden....

Jag är 43 år och mitt i livet. Har i bästa fall ungefär halva livet kvar framför mig. Under de senaste dryga 15 åren så har jag försökt förverkliga flera av mina många drömmar som jag haft genom livet och flertalet är idag uppfyllda, eller håller på att uppfyllas. Jag gjorde ett aktivt val för ca 18 år sedan efter en kris och en händelse som tvingade mig att antingen gå under eller ta steget att vilja "överleva". Fast det troligtvis hade varit enklare att gå under så gjorde jag ändå valet att ta den svåra tuffa och tunga vägen att försöka överleva krisen och försöka gå vidare i livet, trots att jag inte hade någon aning om hur jag skulle bära mig åt.

Men med facit i hand såhär många år senare så gjorde jag väl ändå rätt val, även om inte vägen varit spikrak.. Idag lever jag ett mycket bra liv jämfört med för 18 år sedan och om det är något som jag lärt mig är att ta vara på de stunder som ges, har levt livet som jag själv har velat leva, trots förmaningar och "goda råd". Jag lever ett ännu mer hektiskt liv idag än vad jag nog någonsin har gjort tidigare och jag har väldigt mycket idéer och projekt som jag vill genomföra. De är sådant som jag prioriterar nu i mån av tid men också för framtiden. Jag kan inte säga att alla kombinationer alltid är så lyckade då man ena stunden infinner sig i ekorrhjulet och andra stunden försöker uppnå sina drömmar. Då kan det således vara svårt att ta vara på tiden...
Att försöka ta vara på sin tid kan ibland vara lättare sakt än gjort i ett stressigt liv. Men det gäller ju att hitta den balans som passar för en själv i sitt liv. Jag vet numera hur jag hittar min balans som funkar någorlunda för mig. Jag lever ibland i rädsla för att välja fel, men jag brukar hitta en trygghet och harmoni till slut. Ibland dippar jag förstås som alla andra och bla lever med ständigt dåligt samvete men vissa delar kan jag vända fort och känna att lugnet och harmonin kommer igen! Härlig känsla!

Ta vara på tiden!

Tänk vad fort man glömmer....

Det var ju inte så länge sedan som man var småbarnsförälder.... Det är jag ju på ett sätt fortfarande. Men efter att ha varit "förälder" i helgen till en 8 månaders bebis så känner jag helt plötsligt vad fort man glömmer... Jag som brukar vara ganska bra på att prioritera och ha många järn i elden samtidigt hann helt plötsligt ingenting i helgen... Varken den planerade städningen, bakningen, sortering av diverse saker hanns med överhuvudtaget... trots att jag hade stor hjälp av min 6-åring som lekkompis och alltiallo. Kommer inte ihåg att jag hann med så lite när F var bebis. Förmodligen planerade jag annorlunda, vilket jag idag har glömt bort lite hur jag gjorde... Men lite fick jag dock gjort tack vare F´s insats och T´s hjälp även om jag tog på mig huvudansvaret. Och med en bebis som är precis lika snäll, lugn och glad som F var som bebis så gick det också lättare. Men vad fort man glömmer trots allt... Känns ju som om det var igår som man fick barn och levde bebisliv.

Han åkte i em hem till sin mamma och pappa igen och jag saknar honom redan... Hoppas han kommer och bor hos oss igen snart.

Fredagsmys...

Kalla mig alkis eller nåt om ni vill, javisst! Men om det är något som jag ibland längtar till när fredagen kommer är just den stunden när man avslutat arbetsdagen och inväntar fredagsmaten så är det ett glas rött vin! Det smakar så ljuvligt gott och känns så avslappnade att få ta första klunken och känna lugnet och friden med familjen tillsammans och en god matbit till. Vissa fredagar känns speciella och då vill jag gärna ta ett glas eller två. Inte alla fredagar förstås, men idag är en sådan fredag som jag längtar faktiskt... Det är många timmar dit och jag skall hinna med mycket innan dess + att jag skall köra bil så jag får vänta på det goda.

Sambon står för matlagningen ikväll (tror jag iaf) och då får jag en stund över att läsa lite bok för F och mysa med henne innan maten blir klar och jag får mitt lilla vin!

Trevlig helg alla goa vänner!

Slarvat med maten...

De sista tre morgnarna har jag vaknat och varit täppt i näsan, hes och febrig. Men sen har det gett sig efter ett par tre timmar... jättekonstigt. Igår morse var jag dock bättre än i förrgår morse och kände ingenting igår em och kväll. Jag gick tom igår kväll ut och målade i huset någon timme och kände mig bra, men trött dock efter oregelbunden sömn. Imorse vaknade jag helt groggy, tung i huvudet, febrig och hade knappt någon röst. Var riktigt risig när jag skjutsade F till skolan. Som tur var jobbade jag hemma på fm och jag började arbetsdagen med att lägga mig på soffan med ett par tjocka filtar och lade mig och sov ett par timmar. Fattar inte att man ena stunden mår skit för att resten av dagen må som en princessa. I em stack jag till kontoret i Vällingby och hade kandidatintervju och är nu hemma och mår rätt bra igen.

Jag har på morgnar och luncher inte haft någon större aptit och ätit riktigt dåligt. Har tvingat i mig ägg, ost, skinka och lite grönsaker men har nästan blivit illamående (nä jag är inte gravid, lika bra att säga det eftersom det alltid är någon som kommer att säga det:-). Däremot har jag "baljat" kaffe och te, försökt trycka i mig frukt (fast jag inte ska) för vitaminernas skull.
Får se hur det blir inatt och imorgon bitti, om jag tar mig upp eller hur det blir. Märklig förkylning/influensa eller vad det nu är för något... Kanske skulle basta imorgon kväll så att det antingen bryter ut eller ger med sig...

Musik!

Musik har för mig alltid varit en viktig del i mitt liv. Jag lyssnar dagligen på väldigt musik via radion, CD-skivor, iPod, Spotify eller liknande. Och jag har spelat olika instrument sedan femårsåldern.
När jag var fem så fick jag och min brors som är fem år äldre, varsitt munspel av mamma och pappa. Pappa spelade lite och brorsan och började spela lite. Jag spelade bla en låt ständigt och jämt vid den åldern och det var "farfar dansar gammelvals"...

När jag var ca 7 år så fick jag ett instrument som jag faktiskt inte vet vad det heter. Men det var ett blåsintrsument med svarta och vita tangenter på det... Som ett blåspiano.. Eftersom jag alltid haft ett bra gehör så lärde jag mig snabbt att klinka fram olika melodier. "White Christmas" gick varm under varje jul... Tror jag har kvar detta instrument någonstans.

I tvåan började jag spela blockföjt som så många andra. Sen när vi skulle välja instrument till mellanstadiet så fick jag prova på många olika varianter och det jag var en hejjare på var trummor och fiol... Ingen kontrast alls ;-) Men jag ville inte börja spela något utav dem så jag valde ut gitarr. Det spelade jag i musikskola under hela mellanstadiet men slutade när jag började högstadiet. När jag var hos kompisar som hade piano hemma så passade jag på att klinka lite på dessa och fick fram lite melodier.

Munspel och gitarr har jag improviserat med under många år, även i vuxen ålder. Men jag är ingen direkt fena på låtar men har mest spelat till och från genom åren när lusten fallit på. Har haft fyra gitarrer som mest, två har jag gett bort, en har jag sålt och min allra första gitarr har jag kvar. Och munspelen.
Ibland får jag lust att kanske gå en munspelskurs eller hoppa på en gitarrkurs igen... men det är ingen tid som jag prioriterar än så länge. Men vem vet? Kanske jag börjar såsmåningom.

Flisan har också ett ganska bra gehör och hon har fått ett par munspel och en leksaksgitarr som hon klinkar på lite. I julas så spelade hon lite på pianot hemma hos kusinerna och där märkte jag att hon faktiskt hade lite lätt för sig att få fram småmelodier så det är inte omöjligt att vi skaffar ett litet barnpiano till henne för att träna på. Musik är något jag definitivt tycker man skall uppmuntra sina barn att lyssna mycket på och lära sig spela. För musik ger så mycket glädje och fantastiska möjligheter i livet!

"Jag trodde jag kände dig.....!!"

En kär gammal vän som jag träffade häromdagen, kom med bestämda steg fram till mig och kramade om mig och sa "jag trodde jag kände dig!!". Jag blev snopen och sa "ehh, ja...vadå? Hon spände ögonen i mig och såg jätteallvarlig ut och sa igen med mycket bestämd ton "jag trodde jag kände dig!". Jag stelnade till och hann tänka en massa saker. Var hon arg? Hade jag sagt eller gjort nåt konstigt? Jag förstod ingenting men fick fram lite försiktigt "vad menar du"? "Alltså, jag har känt dig i över tjugo år... och jag har alltid tyckt att jag har känt dig utan och innan... Men så läser jag din blogg!! Och där skriver du en massa som jag inte känner till... Hur kommer det sig? frågar hon. Ehh, jag vet inte, svarar jag... Nähää!", säger hon... Det blir tyst i några sekunder.... sen tittar vi på varandra och börjar gapskratta båda två. Hon kramar om mig igen och säger att hon tycker att det är så kul att jag bloggar och att det faktiskt är ett fantastiskt sätt för henne att få se hur jag själv ser på saker och ting med mina ögon, inte bara ur hennes och andras synvinkel.... Underbart att höra det för så har ju jag kanske inte riktigt tänkt.

Vi pratade mycket om bloggandet under vår stund tillsammans och hon är en sådan person som pratar mycket och inte skriver så mycket, jag är tvärom då jag tänker mer och gillar att skriva mycket mer än jag pratar. Dock skriver jag lång ifrån allt som jag tänker :-). Och när jag verkligen "pratar" så är det endast med ett fåtal personer som jag verkligen känner att jag kan ventilera med, ett par gamla och ett par nyare vänner. Bla min härliga väninna som jag träffade här en stund :-)

Vi diskuterade bla att jag ibland skriver om rätt personliga och privata saker, dock sparar jag det mest personliga och det allra tyngsta bitarna av mitt liv till ett annat forum. En del har jag tagit bort från bloggen då jag faktiskt inte vill delge allt för alla i cyber-världen. Min vännina vet att jag många gånger haft det riktigt tungt i livet och varit nere på botten ett par gånger men att jag lärt mig att bli stark nog att ta mig upp på ytan igen. Allt jag skriver om här vågar jag stå för både känslomässigt och offentligt, men det hade jag inte gjort för 10-15 år sedan. Idag är jag en stark jävel och seg som satan, och ger mig inte i första taget, och ingen kommer att lyckas få ner mig till botten igen. (Nä, jag har aldrig hållt på med knark el dyl som någon trodde när jag uttryckte mig så en gång tidigare, haha)

En blogg är ju en väldigt offentlig plats på nätet vilket jag är väl medveten om, jag har bjudit in personer som jag tror kan vara intresserade av mig som person och inte bara "roa sig" om sådant som jag skriver om :-). Jag har rätt bra koll på vilka som läser bloggen både de som kommenterar ibland och de som inte gör det.... Jag vet en som just läser detta, och som har det riktigt tungt just nu. Jag vet att du fixar det här vännen! Du är starkare än du tror och jag finns vid din sida kära väninna. Jag vet att du är "mottaglig" och du kommer att bli hel igen älskade vän!
Denna vackra låt handlar väl kanske egentligen om kärleken mellan en kvinna och man men jag tillägnar dig denna låt framförd av din stora favorit Sarah, för det den handlar även om vår vänskap. Styrkekramar tjejen!

"Kärleksvisan" med Sarah Dawn Finer
http://www.youtube.com/watch?v=dl8j0PKeGFI

Så mycket idéer

För varje helg så kommer vi ett litet litet steg närmare vårat mål, att bli så pass färdiga med huset att vi inom de närmaste månaderna kan börja flytta in! Men det är dock en hel del kvar.... Kvällar och helger blir inte så många timmar tillsammans att orka och hinna hålla på och jobba, speciellt inte när vi gör allt själva hela tiden.

Men nu ser vi hur former, färger, nyanser osv börjar bli verklighet iallafall i våra huvuden, vilket är fantastiskt roligt! Jag har ju i och för sig sedan länge haft min bild "färdig" på hur jag vill ha det, men vi är ju tre i familjen som skall bo i huset så jag får väl visa lite hänsyn till deras smak också :-). Men i F´s rum har jag en helt färdig bild som F också är helt överens med mig om hur det skall se ut och i andra rum så känner jag mig också klar med möblemang, tapet, tyger, färger osv medans vissa delar är vi inte helt överens då vi har olika bilder än så länge. Men vartefter saker och ting kommer på plats så lossnar även det vilket känns fantastiskt kul.

Men det är svårt ibland, riktigt svårt! När vi stått i färgaffären och skall välja färg i deras ljussken och sedan kommer hem med tex en tapetstump och jämför så kan det se helt annorlunda ut på våra väggar...

Jag gillar ju inredning väldigt mycket, vilket man kanske inte kan tro när man ser vårat nuvarande campact-living-hus med de möbler och färger som vi har och hur det är placerat och inrett, men jag vet att vi kommer att få ett mysigt, lantligt, trevligt och trivsamt nytt hem med många detaljer som för oss känns väldigt "hemma".
Vi har slitit vårt hår, kämpat, skällt, gråtit, skrattat och glatts åt mycket under dessa 2,5-3 år som vi "tagit ut oss med" med allt vad bygge heter. Nu är vi ännu närmare vårt mål, även om vår tidsplan ständigt har spruckit av en mängd olika anledningar (6-8 månader kan vi ju räkna bort direkt då vi haft två svinkalla vintrar som vi ej kunnat jobba med bygget). Men skam den som ger sig! Hoppas vi själva håller hela vägen... Kämpigt men kul, men våra kroppar och huvuden är ganska så slut vid det här laget... Men när jag ser den färdiga bilden av vårt nya hem med all inredning och former i huvudet så blir jag väldigt glad och tacksam! Inte jättejättelångt kvar!

Helg

Efter en rörig vecka på jobbet så var det skönt när det blev helg! Den bästa tiden på hela veckan är ju som bekant, fredagen när man slutat jobbet och kommer hem och känner att det är helg! Man andas ut, känner att det är lite ledigt, en god middag inväntar och i bästa fall ett glas rött! Då är det underbart!

Det har varit en bra helg, innehållande umgänge med grannar en stund, en hel del jobb i huset, en massa spel och lek med dottern. Idag har hon lekt i snön idag och åkt pulka, stjärtlapp, snowracer och spark med granntjejen en stund, men också själv med ett stort leende på läpparna. Vilken lycka att få äntligen leka i snön! Hon och jag var ute på em och gjorde snölyktor och påbörjade en snögubbe och njöt i fulla drag av snön. Jag gillar verkligen vintern när det är lagom med snö och några minusgrader. Hoppas det blir en bra is också med upp-plogad skridskobana på Yngern så får jag testa långfärdsskridskorna också! Det vore skönt!

Längtar....

Vår strand och brygga en vacker sommarkväll! Jag blickar tillbaka på sommaren som var och konstaterar återigen att vi bor så otroligt bra där med närheten till allt det underbara i naturen. Friluftsmänniska som jag är så älskar jag ju både att vandra i skogen, plocka svamp och bär, ta båten ut på Yngern och fiska, ta kanadensaren och paddla ut i det tysta vattnet, bada i det varma långgrunda vattnet, ligga på bryggan och höra vattnet klucka mot båtarna, se änderna med ungar simma intill mig. Att få ta sig ett morgondopp eller ett kvällsdopp och avsluta kvällen med grill-middag och ett glas rött och titta på solnedgången flera kvällar i veckan är underbart! Det är livskvalitet! Jag känner ett lugn och en harmoni vid denna plats. Och jag är tacksam över att våra barn får bo och växa upp på denna underbara plats på jorden. Nu är visserligen grabbarna stora och flyttat hemifrån men de trivs här också när de är här ibland.

Det är redan Januari och vinter. Inte mycket snö direkt men även vintertid nyttjar vi stranden och eldplatsen.

Jag kan aldrig bli mätt på dessa vyer och ljumma sköna sommarkvällar nere på stranden. Tror aldrig någonsin att jag kommer att ledsna på denna plats på jorden! Det är nästan så jag blir religiös! Halleluja :-)

Wordfeud....

.....skulle ju jag inte börja med. Men när sambon började så vart jag sugen. Och när jag köpte en ny telefon så var det bara att börja! Det är väldigt kul men svårt ibland, förlorar mer än jag vinner... Alla som jag hittills mött är bättre än mig och det är väl så som man skall göra, spela mot de som är lite bättre för att lära sig att bli bra! Men ibland fattar jag inte varför vissa vanliga ord inte passar med sådana ord som jag inte vet vad det är går in, såsom MÖRS, SLÖP osv... Vissa självklara förkortningar går inte in men CD, IT, CP, MC med flera går in. Kul, men det tar sån tid för mig ibland att lyckas få slut på ett spel. Rekordet är nog ena grannen som bjöd in mig den 4e januari då vi började spela och vi spelade färdigt igår, den 16e januari. Men jag spelar när jag har tid helt enkelt, vilket är något som jag inte har så gott om.

Men blir du spelsugen någon gång så bjud in mig vettja, jag heter Nyponet 68

Saknar min träning....

För snart ett år sedan så började jag lite smått köra LCHF-kost för att testa om jag kunde gå ner något kilo. Det gjorde jag, hela 8 kg, dessutom började jag mitt i vintern, som är den värsta årstiden för mig och min ledvärk, märka helt plötsligt att jag mådde lite bättre i lederna... Fattade först inte varför jag mådde bättre än på många år och varför jag var rörligare i kroppen och orkade mer. Jag trodde först inte att det berodde på kosten, men så fortsatte jag och märkte att det var ju den! Och med mer rörlighet och lite smidigare koordination så kunde jag också ge mig ut på promenader igen och jag var riktigt flitig ett tag och gick flera mil i veckan + att jag tränade styrke tre dagar i veckan. Jag var flitig fram till oktober och början av november... Sen började mitt arbete ta "över" min lite friare tid. Nu flackar jag en hel del i jobbet och kommer att fara ännu mera i Stockholmsregionen, Uppland, Mälardalen samt Östergötland som är mina arbetsområden. Vilket innebär att jag faktiskt inte hinner komma iväg till gymmet eller ens orkar gå en kort promenad när jag kommer hem. Synd, för jag känner att jag går ett par steg tillbaka och orkar lite mindre och blir tröttare fortare igen... Men jag vill inte vara hemifrån och väljer då att inte försumma familjen med "egen-tid" under denna intensiva period framöver.
Men jag tror jag har en annan lösning.... Något som jag faktiskt har tänkt mycket på tidigare... Nintento Wii Fits och Wii Sports bla... Har testat det vilket gav en del och funkade bra. Det var både jobbigt och gav mig träningsvärk. Dessutom var det kul och lätt att ha till hands... Inga undanflykter med andra ord :-) Spar både tid och dessutom är jag inte borta hemifrån!
Har ett sådant på G så jag kommer nog snart igång med träningen igen förhoppningsvis fast på hemmaplan...

Ny vecka, nya möjligheter!

En helg med husarbete, barnkalas, ett snabbt fikabesök idag utav ett par gamla vänner så är helgen till enda. Imorgon är det måndag igen! Härligt! Vet bara inte hur jag skall lägga upp arbetsdagen för att effektivast få så mycket som möjligt gjort, helst hinna med allt! Det är ringdag imorgon och jag skall försöka boka en massa möten och jag vill få in "bra siffror med bra nyckeltal" tills avstämningen vid telefonkonferensen kl 16.00, jag har också förberedelsearbete imorgon inför ett specialupplägg för en rekrytering med möte på tisdag i Uppsala, skall hinna telefonintervjua fyra kandidater för en annan rekrytering samt ringa referenser, sälja in "merförsäljning" till en av mina befintliga kunder som skall ut på äventyr i UTeBILDARNAS regi, skall bearbeta ett antal nya orter i Mälardalen för kommande kundbesök, gå igenom allt material från förra veckans konferens. Telefonmöte kl 15.00... Blir nog till att gå upp riktigt tidigt imorgon, får se om jag lyckas hålla min planerade agenda! Så det är dags att gå och lägga sig och sova! Ha en helt underbar arbetsvecka kära vänner!

Längtar efter is....

En halv meter snö och ca 7 minusgrader skulle jag tycka vara helt perfekt alla vintermånader.... Bara man slipper skotta en massa snö så är jag glad! Skulle vara så kul med snö så vi kan åka skidor, pulka, snowracer och spark. Och det allra bästa vore om det kunde vara is på Yngern, upplogat för långfärdsskridskor. Jag har känt en enorm längtan efter att få börja åka långfärdsskridskor sista tiden! Vi har ju sådana sedan ca 6 år tillbaka, men jag har aldrig direkt provat dem ordentligt.

Det var först förra långa vintern som F lärde sig åka skridskor riktigt riktigt bra och det var då som jag tog fram mina gamla vita konståkningsskridskor av märket JOFA Princess från åttiotalet och åkte med henne och jag kan säga, det var nog senast på åttiotalet som jag stod på dessa skridskor...  I gymnasiet närmare bestämt. Tänkte också att det kanske är lättare att börja om med dessa skridskor innan jag får in en bra teknik med långfärdsskridskorna, som i och för sig är en helt annan teknik. Men att träna upp balansen från den "gamla vanan" från åttiotalet kanske kan vara början till att hitta denna långfärdsskridskoåkningsteknik. Det verkar ju så himla roligt och avkopplande (och ansträngande) med långfärdsskoåkning. Men jag SKA börja har jag bestämt! Helt klart!

Klippdax!

Idag jobbar jag hemifrån fm, lunchmöte sen och i eftermiddag hämtar jag dottern tidigare för att åka in till stan till frisören. Hon har länge länge bett mig att ringa och boka klipptid och frågar hela tiden "mamma, när ska vi åka till Anki?". Anki är min frisörska sedan 25 år tillbaka och Felicia gillar verkligen att gå till henne. Jag gjorde flera försök när hon var liten att försöka klippa henne själv, men det var stört omöjligt och hon började gå hos Anki istället. Så nu är hon jätteglad att hennes mamma äntligen har fått ändan ur vagnen och bokat tid åt henne!

Kreativa dagar

På alla arbetsplatser som jag har arbetat på så har det alltid förekommit en del utbildningsdagar, konferenser och workshops osv. Det har varit både givande och mindre givande och ett flertal gånger så har man efter det ändå inte arbetat efter de beslut som tagits under dessa utb/konferensdagar. Ofta har det också varit en massa dösnack och "blaj" som sagts och det har varit ostrukturerat och ogenomtänkta beslut, bara för att det skall beslutas något... oavsett om det är bra eller inte. Många gånger har jag ställt mig frågan om varför man måste avsätta tid till något som iallafall inte ger någonting i slutändan? Tanken är ju att besluten som tas skall trädas ikraft efteråt och skall efterlevas och ge förbättring, varför ska man annars ha konferens undrar jag?

På denna arbetsplats jag numera arbetar på så är det verkligen annorlunda. I två dagar så har jag konfererat med kollegor från flera orter i landet och vi har varit mellan 9-12 personer och det har verkligen gett så mycket! För alla har verkligen varit delaktiga och brainstormat, alla har fått säga sitt och beskriva sina tankar och känslor kring det vi jobbar med. Allas resonemang har varit lika viktiga och vi har kommit fram till konkreta beslut efter dessa diskussioner som till slut alla blivit helt överens om. Besluten har omedelbart trädit i kraft och allt som antecknats och dokumenterat sammanställs på en gång mailas ut till alla direkt efter konferensen. 

Jag åkte direkt hemåt efter konferensen och när jag kom hem och slog igång datorn så hade jag redan fått allting mailat. De här beslutade vi och det här arbetar vi efter from imorgon!  Me like!

Effektivt, utvecklande, hållbart och sååå roligt! I love my job!

Utvecklande, Lönsamt, Hållbart, Naturligt är för övrigt våra värdeord!

En dag på jobbet!

Sedan jag började att arbeta med UTeBILDARNA i höstas så har jag haft väldigt, väldigt roliga arbetsdagar. En dag i veckan, sk  "ringdagar", då vi ringer och bokar in kundmöten, är de dock de dagar som är lite mindre roliga. Men att få förmånen att få arbeta med så erfarna, motiverande, glada, positiva, roliga och sååå inspirerande människor är så häftigt! Det finns en otrolig kompetens i hela företaget och varje gång när säljare, konsulter och ledningsgrupp träffas och har utbildningsdagar/-konferensdagar tillsammans så har ger det mig sådan energi! Det är alltid bra diskussioner och alla är verkligen så entusiastiska och delaktiga på ett sätt som jag aldrig har upplevt nån gång på något företag som jag arbetat på tidigare. Så lärorikt då jag är "ny" i företaget som jobbar med utveckling, utbildning, teambuilding, rekreation och rekrytering.

Idag hade vi en första konferensdag (fortsätter imorgon) och när vi konfererat färdigt sent i em så fortsatte arbetsdagen med att vi grillade korv utanför kontoret i mörkret. Det blev vår snabbmiddag och sen avslutades arbetsdagen med att hela gänget åkte till Centralbadet i Sthlm City där vi badade, bubblade och bastade och umgicks ett par timmar. En helt underbar dag på jobbet!

Vackra Centralbadet! Gammalt och trivsamt!

Vi funderar på tillökning i familjen

Vi funderar. Har funderat länge. Ska vi eller ska vi inte? Flisan vill jättegärna! Hon skulle bli så glad och skulle hjälpa till att ta hand om den. Men är det rätt läge nu? Hm, vi funderar och funderar. Men det skulle vara kul! En liten till i familjen! För Flisans skull. Det lutar åt en liten till. Och vi har ju faktiskt en tidigare som är född på 2000-talet så det blir inte så många år emellan. Det är ju så himla gulligt med en liten unge! Men är det klokt? Och kan vi nu? Funderar och funderar....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
..... en unge
.
.
.
..... eller inte.....
.
.
.
..... en liten bebis....
.
.
.
på 12 veckor... En kattunge alltså!! :-)

Flisan har länge frågat om hon inte kan få ett eget husdjur och har önskat sig alltifrån kanin, hamster, marsvin, undelat mm. Men det åtkommande svaret har blivit, "men vi har ju Cindy, vår katt". Hmm, en katt är en katt med instinkt att jaga och fånga smådjur så idén med föreslagna djur har inte varit så lyckad. men vi har istället kommit på att kanske en kattunge kan vara lösningen. Det blir ju same same liksom. Tror nog Cindy skulle acceptera den och ta till sig den lilla ungen.

Vi känner några som har kattungar nu som i månadsskiftet feb/mars blir 12 veckor gamla, vilket är då tidigast som man bör skaffa hem en kattunge. Så vi får väl se om vi lyckas tjinga en liten tjej till.

Men Flisan vet inget och kommer inte att få reda på det förrän den dagen vi i så fall hämtar hem den. Och hon kommer att bli så lycklig! Hoppas vi lyckas tjinga en! Håll tummarna!

Igår var det måndag......

.... och man fick åka och jobba igen! Härligt!

Det är skönt att vardagsrutinen har kommit in igen och det mest jobbiga nu är väl att vända rätt på dygnet. Igår gick det rätt bra att gå upp, trots att jag inte kom i säng förrän efter halvett på natten och låg först klarvaken, men lade mig sen på spikmattan och somnade (och vaknade med spikmattan kvar..). Imorse gick jag upp ännu tidigare och var ännu tröttare. Jag har varit i Södertälje hela dagen och jobbat. Haft 5 mycket intressanta möten idag och en offert påskriven och klar! Mycket givande dag och jag fick dessutom tillfälle att äta lunch med min syster och prata en stund med henne.

Så mitt i all press och stress som finns i min vardag så tycker jag att det är så himla skönt att få jobba! Det ger mig så mycket ny kraft och energi! Jag älskar mitt jobb, älskar att möta andra människor och älskar att få lära mig nya saker, vilket jag gör varje dag, på varje möte egentligen! Mitt arbetsliv är mycket rikt på så sätt och det känns lyxigt att få ha den förmånen att arbeta med det jag är bäst på, älskar mest och får så otroligt mycket tillbaka!

Idag har varit en riktigt, riktigt bra dag!

Ha en bra kväll alla!

Lyckliga barn!

I eftermiddags var jag, dottern och en kompis till henne upp till Globen och tittade på Disney On Ice. Det var två stycken mycket förväntansfulla tjejer som tjattrade i ett under hela resan upp. Underbar stämning på tjejerna och pirriga var dem. Dottern har varit ett par gånger tidigare på detta, en gång på Disney On Ice och en gång på Pippi på is på Globen så hon kände att hon var lite "van" och instruerade hejvilt hur det såg ut där och hur många gånger hon varit på Globen och sett både det ena och det andra samt att hon vågat åka Sky View'n . Alltså den där liften som ser ut som en liten kula utanpå själva Globen-byggnaden och som åker i en skena från mark upp till taket på Globen.

Under föreställningen så satt det som ljus med spända ögon och med de levde sig verkligen in i sagornas värld som visades på isen samtidigt som de hade varsin hand konstant i popcorn-burken. Det var verkligen två stycken lyckliga 6-åringar som sen i bilen tjattrade lika mycket som på vägen upp och skojade hela vägen hem. Glada, överlyckliga och trötta kom vi hem framåt kvällen. Det är nog tur att det är studiedag i skolan imorgon så att det får vila ut, en dag till innan nya terminen i skolan börjar på tisdag!

Lyckad dag för tjejerna och även mig! :-)

Den ständiga pressen...

Jag tror inte att det är speciellt många som lyckas att i längden leva under ständig press och samtigt vara glad, positiv och på topphumör hela tiden... Jag gör det inte iallafall..
Att ständigt och jämt känna pressen på oss, sambon och jag, som vi har hemma med nya huset, med gamla huset, mark och tomt, våra egna företag och dessutom försöka ha en normal fungerande och bra familjesituation med både mindre och större barn, är otroligt slitsamt. Vi sliter mer än de flesta sedan ett par år tillbaka då vi arbetar mer än normala människor, också både kvällar och helger, både med företagen och med byggen.

Att alltid känna att jag som mamma inte räcker till, att vi som sambor inte har tid för varandra utan istället nöter på varandra vilket också genererar till starka slitningar. Hur länge skall vi orka? Som tur är har vi mål, och drömmar som vi tillsammans och var för sig försöker uppfylla. Mitt egna dåliga samvete gnager något fruktansvärt. Ibland vill jag "kasta in handduken" och våga ge upp. Jag vill leka, läsa, göra roliga saker och umgås och ta vara på tiden med vår dotter, grabbarna och sambon och bara få va'. Jag vill ju inte försumma någon eller något! Slippa alla måsten, som vi själva byggt upp (och som vi till en del visste skulle bli innan vi satte igång med olika projekt) och som vi är fast i. Det stora ekorrhjulet, här sitter vi. Alla familjer har sina problem, situationer och livsstilar osv. Men ingen kan förstå det just vi faktiskt går igenom nu, också för att vi inte talar om det för folk. Med våra brokiga bakgrunder så förstår vi ändå varandra. Även om det finns andra människor som tvivlar och som dessutom ibland tror att de vet mer om oss än vad vi själva gör och varför jag eller sambon är som vi är... Just de människor är precis just de som verkligen inte förstår och vet minst hur allt hänger ihop. Märklig känsla på ett sätt och det kan också vara pressande och oerhört stressande och ibland tar känslorna överhand. Folk får gärna tycka precis vad de vill om mig speciellt, för jag bryr mig faktiskt inte. Alla får tycka och tänka vad de vill....
Oavsett om man är familj, nära vän, granne, fd granne, barndomsvän, arbetskamrat så vet jag rätt så  bra vart jag har dem och vad de tycker och tänker om oss/mig. Jag vet också vilka som läser detta och rynkar på pannan och jag vet också vilka som skänker mig en varm tanke och en varm kram. Kryptiskt förklarat? Ja, för vissa men för vissa inte.

Jul-Nyår-Trettonhelgerna är nu över, jag har haft en halvtung period men som alltid, det är bara att "bryta ihop och komma igen"! Pressen finns där ständigt och det är bara att göra det bästa av situationen. Min inställning är ju jämt att allt kan bara bli bättre! Vi kämpar oss vidare och håller ihop!
Livet är skittungt ibland men det blir ju lite vad man gör det till också.

Må väl och ta hand om varandra, kämpa på!

Kram

Kanske på G igen

På sista tiden så har jag inte haft så mycket att skriva om varför jag låtit bloggandet ligga nere. Har haft brist på idéer och intresse av att skriva, jag som brukar ha lätt att skriva om allt mellan himmel och jord, både viktiga och oviktiga saker, självupplevda saker och om mina drömmar. Men så är det ibland, inspirationen försvinner för mig ibland och då kan jag lika gärna lägga ner skrivandet ett tag för att sedan hitta tillbaka.
Jul-, nyår- och trettonhelgen brukar ju vara underbara och sköna helger att vara ledig på och få umgås med nära och kära och jag försöker njuta och tänka positiva tankar under dessa helger och umgås med de mina. Men, under några tillfällen genom åren så har saker och ting inträffat just i mellandagarna vid dessa helger som har varit tunga. Dessa minnen kommer alltid tillbaka under denna tid och jag försöker som vanligt alltid vara tapper och glad, men det funkar inte ibland, ibland brister det...

Men nu har jag bestämt mig för att försöka dra igång med bloggandet och få ro i sinnet och skriva igen. Jag tycker ju mycket om detta och jag inspireras så mycket utav andra bloggare. Men även några av dem har haft "torka" och legat/ligger nere med sitt skrivande för en period. Hoppas att även de snart hittar inspirationen igen! Jag saknar er!

Kram

God fortsättning alla!

Tack år 2011 och välkommen år 2012!

2011 var ett år med blandat bra och sämre händelser, både givande och onödiga för den delen. Jobbmässigt var det sådär, känslomässigt hyffsat, privat bra men kan alltid bli mycket bättre. Mycket tankar och idéer har kretsat i mitt huvud, en del idéer har jag aktivt kört igång och även drömmar har gått i uppfyllelse under året! Summa summarum så var 2011 ett halvbra år och för min del så kan 2012 gärna få bli ett mer givande år på alla plan. Och vet ni vad? Min känsla säger att det kommer att bli ett bättre år, iallafall på några plan... Jag hoppas verkligen att min känsla har rätt!

Jag önskar er alla en God fortsättning på det nya året och jag hoppas av hela mitt hjärta att ni får ett riktigt bra år allesammans med många nya härliga möjligheter! Var rädda om er och ta hand om era nära och kära!

Varma kramar!